En pinne till M.U.C.K.

Militär Utryckning Civila Kläder. Lite samma känsla nu som då. Glädje och vemod. Jag har haft ganska många härliga patienter. Bland annat en gammal dam som knappt kunde gå och var så glad då hon bara efter ett par behandlingar var ute och rände på byn. Henne fick jag en flaska vin och en bok av. Uppskattning är så jävla värt! Jag har haft en ung kille som var väldigt dryg och otrevlig när han kom. Han hade slussats runt mellan många olika instanser på sjukhus och vårdinrättningar och bara fått besked om att hans besvär var psykosomatiska. När ett par behandlingar senare började bli bättre var han riktigt kamratlig, nästan personlighetsförändrad. Ibland känns det nästan löjligt hur mycket man kan göra med så lite. Imorgon är sista arbetsdagen. Framtiden är oviss.. men jag har på känn att det kan bli awesome.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback