Raised Fist igår. SJUKT BRA. Ett enda stort epileptiskt anfall av mosh, dist, och hardcore. Episkt. Den enda som hade balls nog att inte banga (eller pengar och tid om man så vill) var John. Den förlorade sonen. Har inte setts sedan vi pluggade kinesiska i Uppsala för 4 år sedan... jag är så jävla gammal...  Jävligt bra reunion även om jag tappade bort honom efter 5 min framför scen. Vi var spattiga och lyckliga på olika håll i publiken innan vi lyckades sammanstråla efter anfallet ebbat ut, de blixtrande ljusen mjuknat och musiken tystnat.

Idag har jag pluggat gynekologi. Jag har lärt mig att barnet inte kommer med storken och var klitoris sitter.