Trött? Ja, ganska. Ett par välfyllda baljor med kaffe har räddat dagen. Tankeverksamheten sker fortfarande på akta-lekande-barn-hastighet men infallen att somna uppträder mer sporadiskt. Så länge man inte har så höga krav på det man ämnar prestera så tycker jag egentligen det är rätt lugnt att vara trött.. eller bakis. Lite hjälp på traven att vara obrydd. Det kanske skulle fungera som terapi för neurotiker... eller så är det en dålig tanke. Man känner sig väl inte som vassaste kniven i lådan.

Dagens insats; limma ihop ett trasigt hyllplan.