Att det ska vara så jävla svårt att fokusera?! Jag tror seriöst att jag har fått DAMP. Den senaste veckan har den lilla demonen hoppat och skakat konstant. Deficit in attention, motor control and perception. Det stämmer ju ganska bra. Kryddat med en släng av mani kanske. Det känns ju fett bra att vara taggad till tusen. Men. Det är ju tänkt att jag ska sova inom en snar framtid. Och skriva tenta. Lol.

Ny taktik: slita på träningspaltorna, knyta på sig attacklejonen, och springa ikapp med bilarna längs Solnavägen ett par vändor.

Raised Fist - New Direction
(http://open.spotify.com/track/6CbKzACTppnn40lUX3Si3X)

Jag har nästan pluggat idag... eftersom det var en ganska kort kurs finns det ju chans att föreläsaren inte orkade göra en ny tenta så vi får samma som förra gången. Då var det flervalsfrågor, man ska välja ett av alternativen A, B, C, D eller E... så jag har memorerat förra tentans rätta rad. Det räknas som att plugga va? *Suck* Föreläsningsunderlaget är bara en massa stödord, så det är inte helt solklart hur saker och ting hänger ihop. Det kan ju bli lite krångligt om man ska skilja två snarlika definitioner åt. Jag kanske borde skaffat kurslitteraturen ändå. Det känns lätt att associera till roulette. Hm. Do I feel lucky?

Men jag har gjort en massa andra bra saker idag! Lagat cykeln, varit och hejjat på mama som sprang tjejmilen, fikat på stan med henne och köpt ett par brallz.

Sitter och funderar på om man kanske skulle gå och lägga sig. Rätt trött efter gårdagens hallabaloo. Den lilla demonen inom mig tog över bakom spakarna och all rimm och reson flög ut genom fönstret. Mr Hyde var ute och jagade efter platsen where the booty shakin' is goin' OON!

Har hängt med Helena under dagen. Soft. Vi käkade, fikade, kollade på ett par avsnitt av Moon Machines (1) och fikade lite till. Det känns som så sjukt mycket mer tid än ett drygt år har förflutit sedan vi bröt upp. As mycket har hänt sedan dess och jag känner mig som en väldigt annorlunda människa idag. Weird känsla. Fast nice med lite nostalgisk input.

(1) http://www.imdb.com/title/tt1203167/

Spotify funkade igen när jag connectade till Ipredator. Phuh. Close call. Rätt ologisk problemlösning egentligen... men ytterligare ett moraliskt berättigande till att ha Ipredator! Förra kursen vi läste i skolan var Medicinsk etik. Hur flummigt som helst, men med några high lights; jag har nog aldrig fått skillnaden mellan etik och moral definierad förut (det finns bergis andra definitioner).

Etik - ideologisk förhållande till rätt och fel
Moral - personens agerande ur etiskt perspektiv

Det känns ju lite som en ideologisk gråzon att rättfärdiga Ipredator, men det hindrar mig inte från att använda den tjänsten. Med andra ord så agerar jag omoraliskt utifrån min egen ideologi. And what do we feel about that? - Goood! Det är ju inte på något vis värre än att köra för fort... eller stjäla cykelsadlar (lol). För att spinna vidare på psykspåret så skulle man nog kunna avhjälpa majoriteten av neurotiska åkommor om folk taggade ner lite på sina förväntningar (särskilt jag då) och sket lite mer i hur de uppfattas av omgivningen. Mer anarki till folket helt enkelt. Jag kanske har varit inne på den här linjen förut... hm. Hur som helst så tror jag inte man känner sig lika skändad av att bli illa behandlad om man själv tummar lite på sin moral lite nu och då.

Pluggandet fortskrider. Snart tredje koppen te. Kanske ska testa något wildcard ur tesortimentet. WILD!

Dricker lite te. Käkar en plommontomat. Lyssnar på ett random album på spotify (1). Dinglar med fötterna. Kastar en skeptisk blick på föreläsningsunderlaget till pyskosomatiken. Tittar snabbt på något annat; ut genom fönstret på bilarna som svischar förbi i mörkret, blommorna som skulle behöva vattnas, sängen som ser inbjudande mjuk ut. Käkar en till plommontomat. Msn:ar lite.

AAaaAarhh?!? Spotify dog! Hjärnan börjar bete sig som en fisk på land. Sprattlar panikartat och kippar efter ljuva toner att bädda in intrycken från den karga verkligheten i. Sprattlandet avtar. Slutar. EEG:et flatlinar. *Piiiiip* Det svartnar.

(1) http://open.spotify.com/album/6xBhNoK1QXDEJKjAnezsoD

Jag fick ett utskick från en naprapat i Tromsö som sökte en ny medarbetare från juli nästa sommar. Tromsö. Nordnorge. Coooolt. Jag nappade direkt. Har haft lite mailkontakt med henne idag. Hon kommer till Stockholm i september, så vi skulle synas då och snacka lite. Ett kontrakt om ett år till och börja med, med möjlighet till förlängning. Hmhmhmm. Bra möjligheter till att åka bräda, klättra och fjällvandra. Eller 'gå på tuuur'' som det då heter. Dette skulle kunne te o bli kempe morsomt tror jei...  måste ju börja öva på norskan nu. Kanske inte borde dra i för höga växlar. Risken finns ju att hon tycker jag är en äcklig människa och spottar mig i ansiktet. Det måste man ju vara beredd på. *Gör en mental notering om att ta med en näsduk att torka ansiktet med*

Jag har suttit och fyllt i almanackan (palsternackan) med terminens schema. Lite ångestladdat, fast också sporrande. Skönt att få lite grepp om vad det faktiskt är tänkt att jag ska göra.

1. Plugga pyskosomatik till omtenta på måndag
2. Styra upp handledare till examensarbetet
3. Öva nackmanipulation till praktiskt omprov nästnästa tisdag
4. Plugga geriatrik inför tentan måndagen därpå
5. Skriva ihop en projektplan för examensarbetet
6. Läsa ut neurodynamikboken

Det märks visst att jag tog mentalt sommarlov så fort solen kom fram i april. Får ta det baseballträet i nyllet nu istället.

Det kan gå...

Wlöööh... så sjukt less. Opeppad på mitt eget ansikte + sällskap. Vore nice att ha ett alternativt liv att connecta till ibland. Ala Matrix... eller Vanilla Sky kanske. The Sims är väl det närmsta man kommer, och that just quite doesn't do the trick. Man kanske skulle skaffa sig ett alter ego och låtsas vara någon annan... eller bara fortsätta överdosera random TV-tittande och må illa. *Suck*

En massa vatten, och två filmer senare. Nu är man ju nästan en fräsching igen. Tanken var ju Fistful of Rage nu, men även denna gång verkar det ont om compañeros. Varför är alla trötta, bakis, fattiga eller på Coldplay för? Alla alternativ är ju jävligt gay. Jag måste öva mer på mina jedi mind tricks...

Var på arbetsprovet/-intervjun imorse på SATS. Min tanke var att komma dit och vara lite casual cool, så jag la inga band på mig under gårdagens grillfest på skolan. Det kanske inte var helt rätt approach... Upplägg av träningsprogram och utförande av detta var väl inga konstigheter, men de tyckte jag var lite 'dämpad'. Det var rätt många sökande till ett fåtal platser, och jag blev inte en av de utvalda. Det är ju aldrig kul att få dissen, men jag fick ändå intrycket av att de inte tyckte jag var helt rökt. De tyckte jag skulle söka igen... så självkänslan är ju förhållandevis besparad. Om det blir en nästa gång får jag väl bleka tänderna och hälla i mig med några baljor kaffe så jag blir lite mer speedad och pushig. Huhh... trötta tanke.

Nu sitter jag på jobbet och kurerar mig med sushi och vatten. Mycket vatten. Man kanske skulle ta och glo på något lättsmält.. jag har fått en massa tips om film och anime jag måste traggla mig igenom. För övrigt så var associationen mellan Afro Samurai och Samurai Champloo en förhastad slutsats har jag fått veta. Det finns tydligen en annan anime som heter just Afro Samurai. Där ser man...

Hemsida, hemsida, hemsida, hemsida. Loopas i huvudet. Nu är jag är ganska nöjd med layoututkastet, men Sebbe har säkert massa åsikter om vad som är webstandard och inte. Det är ju lite tråkigt att det blir så lite resultat åt efter man ägnat så mycket tid åt det, men den mesta tiden går ju åt till att klura ut hur man gör vad på ett bra sätt.

Jag ska på intervju/-test för att börja jobba som PT på SATS. Nice! Fast jag har lite förutfattade meningar om hur den typiska SATS-medarbetaren är; solbränd och  med blekta tänder, (tror sig vara) kompis med alla, klämkäck, och arrogant. Vi får se om det stämmer på lördag. Hoppas inte.

Ööhhh...? Ja, det var ju en rätt lam prestation från publiken. Det är svårt att driva en en-mans mosh pit, men om jag hade varit servad med fri bar så kanske det hade gått. Jag var där förhållandevis tidigt, och det känns ju lite udda att gå på krogen själv. Inte helt omysigt ändå. Man skulle ju kunna dra en paralell till att sitta på ett kafé och traggla någon bok som måste läsas eller liknande. Nu så ägnade jag mig åt lite kallprat med random nyktra personer, rätt stelt. Ett frenetiskt messande med Ana och lite löst bekanta rockrävar gav inte upphov till någon momentan uppslutning, men ändå ett positivt gensvar om att öl måste drickas under hösten. Gärna för mig. Jag drog innan Chaosys gick på. Inget jag lyssnat in mig oavsett. Det blir säkert fler tillfällen med en mer taggad publikskara. Förhoppningsvis en mer taggad skara redan på lördag till Fist Full of Rage. Hoppas hoppas.

The Hellacopters - Same Lame Story
(http://www.youtube.com/watch?v=WrLC-zLzftU)

Vaknar upp två timmar senare. Har två mess och en msnruta som alla säger 'I'm a banger in heart and soul'. 'Well we don't need that! Now do we?!' Trycker på Through Vile Black Blood (1). Höjer volymen. Känner pulsen. 'Take me through vile black bloood! Rejuvenating evil flooood!' Knyter på sig skorna. Drar åt dem lite extra. Drar på sig jackan. Slänger sig ut i ett skyfall från en bäcksvart himmel.

(1) http://www.myspace.com/enemyisus

Första skoldagen förlöpte ganska smärtfritt. Café Prego har ännu inte öppnat men jag hade tagit med mig kaffe i termos. Ownage av de som inte gjort det, d.v.s. alla. Satt och gnetade med sidan rätt länge igår så utan kaffet hade jag nog inte klarat mig. Har suttit nu under eftermiddagen också. Det blir nog en viss delay på färdigställandet. CSS-knackandet ligger ju inte längst fram i minnet så det tar lite tid. Tur att Sebbe är vass... jag är mest maskot. Ikväll blir det Enemy is us och Chaosys på Harry B James. Är inte taggad till tusen... ännu. Inget som inte liten slurk whiskey inte kan bota. Hähää! Det blir nog dock en powernap först.

Var nyss och hämtade ut CLINICAL NEURODYNAMICS: A NEW SYSTEM OF MUSCULOSKELETAL TREATMENT!!1 NÄURO DAJNÄMIX! Yeah! Var på skolan idag, satt och hängde lite, drack lite kaffe, facebookade, kramade lite folk, hjälpte till att bära lite bord och stolar, repeterade lite gammalt sheit. Rätt soft. Inte helt annorlunda från från sommarrutinen med facebook och kaffe (f.ö. är facewok.com typ det roligaste som hänt). Imorgon börjar det på riktigt. Dags att koppla fast E4:an in i huvudet och låta all trafik dundra in och lämna däckspår i hjärnan igen. Neurodynamikboken borde jag egentligen ha läst under sommaren, jag borde styra upp studentkårens nya hemsida ikväll, borde göra middag och matlåda till imorgon, borde vika tvätten som ligger i IKEA-påsar på golvet... fast det är ju mycket softare att gå runt och lalla i lägenheten... ladidi dada dadaa... eller?

Jag måste faktiskt erkänna att jag är rätt förtjust i det här med bloggande. En kombination av underhållning, eftertanke, och terapi, hur bra som helst! Jag tycker att alla borde blogga! Eller i alla fall alla jag känner, så jag kan snooka i era liv. Vad ni tycker, tänker, gör och drömmer om. Så sjukt mycket mer intressant än nyheter om saker eller människor som jag aldrig har träffat på. Det kan ju vara kul att läsa tidningen ibland, men det mesta av innehållet finner jag föga intressant, och egentligen ganska svårt att relatera till. Seriesidan är i och för sig bra... men serier påminner ju om dagboksbloggar då båda oftast innehåller ganska lättsmält information om alldagliga händelser. Så.. skriv ffs?! Mera, mera!

Snook - Snook, svett och tårar
(http://open.spotify.com/track/1M0uQpeQz8wGg3mONqlUh6)

Han vaknar upp med ett spjut genom huvudet. Efter några knappa timmars salig vila slungar ödet tillbaka honom till den sargade verkligheten igen. Han har fortfarande kläderna på sig. Soffan som tjänat som säng är hård och ogästvänlig. Smaken av gårdagen dröjer kvar i munnen. Rök. Damm. Dekadens. Kroppen känns som en rostig kätting vars länkar fogats samman av korrosionen. Slår man den mot marken några gånger yr rostdammet och länkarna släpper från varandra. Han ställer sig upp och stadgar sig med handen mot väggen medan han låter den vinglande omvärlden att lugna ner sig. En tung suck. Han går till toaletten. Kissar. Ser sig själv i spegeln. Håret står på ända. Ögonen är blodsprängda. Han har ett nytt blåmärke på ena kindbenet. Hm... Justja. Ett snett leende. I gårdagens berusade tumult var det någon som planterade sitt huvud i hans ansikte. Det är sällan man undflyr helskinnad från slagfältet. Han slår lite vatten i ansiktet. Dricker. Går ut i rummet. Ser sig om och försöker orientera sig, i världen, i tiden, i livet. Livet. Hur många gånger ridån än dras för så tycks uppföljarna aldrig sina. Ständigt alla dessa uppföljare. Undra vad man ska ta sig för för att göra något meningsfullt av den här episoden? Det är väl bara att mantla, osäkra och skjuta ut sig själv i verkligheten. Han sätter på sig solglasögonen, går fram till dörren, trycker ned handtaget och går ut.

LOK - Kompanjoner
(http://www.youtube.com/watch?v=kjLNR5ZD8dU)

Det här med självförakt är ju en spännande sak. Hur det kan samexistera och leva i symbios med egoism och narcissism. Två motpoler som bejakar och beror på varandra. Om man beter sig respektlöst mot sina medmänniskor ger det ofta en större och mer tillåtande plattform till interaktion. En respektlöshet som sker på bekostnad av värdet på relationen till de berörda och och av egenvärdet. Det är ju lätt att tycka illa om sig själv för att man behandlar andra människor respektlöst, trots att det har en tendens att falla ut till det bättre. Jävligt paradoxalt. Man får gärna kontra mig på den här punkten...

Jag vikarierade för Carin idag på ett ställe ute i Jordbro där hon jobbar ibland. Kul att få omsätta den kunskap man tillgodogjort sig i skolan och få pengar för det. Därtill var det bara en patient, d.v.s. 30 min arbete för en hel dags arbete. Jävligt hårt arbete. Det var soft. Då han jag med en attackfika på tidningen. En kort om än uppskattad visit.

Jag var och badade med Fia, Ellinor och deras polare Emelie framåt kvällen. Efter flykten till storstaden så missar man alla dessa små spontana möten med människor som man tycker om men ändå har en relativt ytlig relation till. Möten där meningsutbytet kanske är begränsat, men utbytet i form av uppskattning och tillhörighet är mycket större. Dessa människor som man kanske skulle vilja lära känna mer och bättre, men utrymmet egentligen inte finns. Det är ofta som jag bara ser vad som är precis framför mig, och allt annat faller i glömska. Något som färgar av sig på min förmåga, eller snarare oförmåga att hålla kontakten med människor. Ibland inser man inte hur mycket man saknat något innan man återfår det. Nostalgi.

Nu är jag hemma hos momy. Rikard och Karin är ute på tour med det senaste tillskottet i ätten. Jävligt fascinerande fenomen med kids. Oerhört främmande och långt borta ända tills man står öga mot öga med dem, perspektivet ändras, zoomar in och kommer väldigt, väldigt nära. Det känns fortfarande väldigt besynnerligt, men familjärt, sammanfogande, ett enkelt oförstående samförstånd.

Ett djupt andetag... och långsamt ut... ett djupt andetag... och långsamt ut... Det här med eget företagande vore så fruktansvärt mycket lättare och mindre ångestframkallande om någon allsmäktig ekonomguru sa vad jag borde och inte borde göra med alla papper och fakturor och bokföring och marknadsföring och avföring. Nu känns det mesta som det sistnämnda, och eftersom jag inte vill spola ner något viktigt i toaletten av misstag så har jag börjat skita i bokhyllan. Jag ska jobba imorn på något ställe ute i Jordbro. Kul, bra, fast jobbigt. Tur att Nisse hade åsamkat sin rygg lite diffusa smärtor som jag kunde åtgärda. Bra hinna damma av hjärnan efter sommarens intellektuella förfall, så jag förhoppningsvis inte kommer stå fullkomligt handfallen inför patienterna. Måste komma ihåg att använda handsprit efter allt pappersarbete bara.

Jag har varit ute och försökt få tag i en ny sadel till min cykel. Den blev snodd i våras. Till en början så tyckte jag det var konstigt att de bara hade snott sadeln, men nu förstår jag. Det är helt omöjligt att få tag i en liknande. Jag har varit på en cykelaffär, på en järnhandel och jag har ringt till Biltema där jag köpte cykeln. Det är tydligen en udda diameter på sadelstången, och även fast de fortfarande säljer cykeln så finns den inte att köpa. Bra! Så antingen får jag köpa en rörstump och försöka mig på en svetsning... eller dra på mig den svart-vitrandiga tröjan, den svarta mössan, de tighta svarta byxorna och köra en burglarstyle solution.

Efter mycket om och men är bullarna bakade och instoppade i fryspåsar. Världsordningen är återställd. Däremot har jag insett att en attackfika är svår om det inte finns någon att attackera. Så jag har massor med ammunition men ingen motståndare. Terrorbalansen är förskjuten. Jag vann. Nu kan jag sitta här i min ensamhet och äta mina bullar...

Polisen ringde precis, jag trodde att de redan var mig på spåren, men de ville bara förhöra mig angående saxincidenten i Umeå förra sommaren. Per-Anders blev attackerad av sin dåvarande tjej för att han hade fått upp ögonen för någon annan. Vissa klarar att bli dumpade utan att tappa taktkänslan... andra inte.

FAAAAN! Jag hade först gett upp att baka bullar, men inspirationen föll på igen. Jag var och handlade precis innan affären stängde. Kom ihåg att jag skulle kolla upp Bring Me The Horizon (1) vars affisch jag såg tidigare. Snygg stilren affisch, så jag förväntade mig något emo-popish. Mäkta förvånad visar det sig dock vara jätte argt dödsskrän. Positivt överraskad alltså, ännu mer peppad på att baka dödsmetalbullar mitt i natten. Så jävla darkness. Ett givet vinnande koncept. SÅ HAR JAG INTE KÖPT NÅGON FUCKING JÄST!?! KUKEN! :(((((((

Bring Me The Horizon - Rawwrr!
(1) http://open.spotify.com/track/2jQB016fnN6cVxb7OajOhY

Det blev visst en 4½ h stadsvandring i solen. Nice. Jag passade på att stjäla en Raised Fist affisch på Hornsgatan som promotade deras oktoberspelning. Rätt bra affischstråk där. Jag hade redan en liten flyer sedan Peace&Love, men den här var stor och helt obefläckad. Mm-m!

På Västerbron var det en löpare som kollapsade. Vi var ett helt gäng som var framme snabbt, ringde 112, ABCDE (Airways, Breathing, Circulation, Disability, Exposure - bra att komma ihåg!) och la honom i framåtstupa sidoläge. Han kvicknade till i samband med att ambulansen kom, fast var fortfarande ganska out of it. Ambulanspersonalen var två gubbar som inte verkade komma så bra överens, tjafsade om småsaker, och de var till synes ganska oförsiktiga med killen. Man kanske blir luttrad av att se folk stryka med till höger och vänster var dag i jobbet. En till hit eller dit spelar säkert ingen roll. Det verkade sluta lyckligt i alla fall. Tror jag. Hoppas jag. Ingen vet.

Jag känner mig helt perplex över att inte ha något arbete framför mig. Det känns aaaas skönt. Fast det är typ ingen som är hemma, så om jag inte hittar något finurligt att underhålla mig med by my self så kanske jag får tråkigt. Tristess - den stora skräcken. Ännu är jag dock tillfreds med en stor balja kaffe, spotify (1) och msn.

Saker jag skulle kunna ta mig för idag;
 - ligga ute i solen på bakgården och läsa bok
 - spankulera på stan och käka en glass
 - baka bullar och överraska någon random med en attackfika

Pride Tiger - Sweet Dreams
(1) http://open.spotify.com/track/5YwMptX2YZx52sAXvO8NNU

Jahaaja... Såg precis Public Enemies. Det var en lång film. Jag har märkt att jag allt oftare tycker actionscenerna i actionfilmer är ganska tråkiga. De tillför inte så mycket. Jag håller nog på att bli gammal... utlevad. Trött och tärd. Åldrad och utarbetet. Men slutet var bra. Det allra bästa var nog dock the setting. Snygga kläder, snygga hattar, snygga bilar. Det förekom många stiliga tangorabatter på herrarnas överläppar, där ibland Johnnys. Man kanske skulle ta och kirra sig en sån. Synd att jag är så ljus bara. Jag får fixa en mascara till det ändamålet. Slutar jobba om en halvtimme... nu med andra ord. Yay.

Jag hade funderingar på att dra upp och vandra lite i Sarek innan skolan börjar, men jag vet inte vem som skulle kunna tänka sig att haka. Det får nog bli nästa år. Skolan börjar redan om nio dagar. Hm. Fast jag är nog ändå rätt peppad på att börja igen har jag listat ut. Även om det är jävligt nice med sommar och att vara ledig, så ska det bli skönt att återuppta progressen. Jag drog mig till minnes när jag fotade lite höstfärgade träd i Uppsala 2006. Höst är snyggt. Everything dies. Det är snyggt. Likey.

Jag måste testa Afro Samurai! Även om den enda recension jag läst av det (1) tyckte det var kasst. Recensenter har ju haft fel förut. Kombinationen hip hop, samurajer och Samuel L Jackson kan ju verkligen inte misslyckas oavsett hur dåligt gameplayet är. Synd för mig att jag varken äger PS3 eller Xbox 360. Suck! Jag såg Samurai Champloo som spelet grundar sig på för inte så längesen. Sevärdast! Till skillnad från mycket annan anime så har de annars så vanliga inslagen av jinglish i introt uteblivit. Det kan ju både ses som bra och dåligt, det är ju ganska gulligt... men introt är hörvärt i alla fall.

Samurai Champloo Intro
(http://www.youtube.com/watch?v=4OuRajFzMYI&feature=fvst)

(1) http://www.dn.se/spel/spelrecensioner/recension-afro-samurai-1.912691

Jag kan inte släppa förslaget om att blogga om smink. Det skulle vara så jävla hilarious. Inte för att jag kan något eller har koll.. snarare tvärtom; just på grund av min okoll. Jag har i och för sig fått intrycket av att det kan vara ganska dyrt, och för tillfället är jag fattigare än Tom Peng Pung. Kinas fattigaste man. Sååå... det kanske dröjer. Men det kommer nog att hända.

Bex tipsade tidigare om Fat Freddy's Drop. Stört bra. Alla borde lyssna på Wandering Eye dygnets alla timmar.

Fat Freddy's Drop - Wandering Eye
(http://open.spotify.com/track/5ew9TnNpsh0C1ilsms10jJ)

Sista dagen på jobbet avslutad för den här sommaren. Det känns skönt, fast samtidigt vemodigt. Särskilt med tanke på att jag inte vet hur mycket mer jag kommer jobba där. Årskurs fyra nalkas, och efter det kan man kryssa av skolan om man vill. Då är väl tanken att jag ska praktisera lite innan jag blir legitimerad, men efter det är det på riktigt. Läskigt. Det har ju känts tryggt att kunna falla tillbaka på tidningen vad gäller sommarjobb. Sista tiden har jag hängt ganska mycket på postkajen, och det är nästan det jag kommer sakna mest. Ett och annat karaktärsdrag med kufiska tendenser kan man hitta, men alla jävligt härliga människor. Väldigt personliga. Det kändes på sin plats med något mer än 'Tjarå!' så jag skrev ett litet kort;

 " nu när sommaren drar mot sitt slut
   sommarens lugn upphör med ett tjut
   det kommer bli så mycket att göra
   men i dessa stunder av kaos och röra
   kan jag tillbaka på kajen tänka
   för det mig åter lugnet skänka "

Jag hade glömt att jag hade bytt pass idag, så jag var en halvtimme sen. Hoppsan. Men jag var fortfarande först på plats, och jag var visst inte ensam att vara sen, så jag fick t.o.m. en ursäkt över att behövt vara själv så länge nu på morgonen 'Hey!  Det är luuugnt, men du får se till att passa tider. Sånt är viktigt vettu... *ehrm*'.

Dagens planering:
1. Lira Xplorers (http://games.asobrain.com/)
2. Städa lite i marknadsförrådet
3. Leta rätt på någon som vill dricka öl

De senaste dagarna har jag mellan varven hunnit med en djupdykning i sexualdebatten på newsmill.se (1). Rätt intressant och rätt massiv läsning. Debatten kretsar framför allt kring sexualmoral, vad som anses förkastligt och varför. I de flesta sammanhang så brukar mina resonemang föras i ganska liberala tongångar, och även denna gång förefaller de liberala förespråkarnas argumentation vara mer genomtänkt än de stundom hysteriska konservativa. I min värld skulle tesen 'om en eller flera individer hyser en vilja att ägna sig åt en specifik företeelse eller interaktion sinsemellan, är det upp till dem att göra så så länge ingen utomstående skadas' kunna definieras som ett allmängiltigt axiom för mänsklig interaktion. Detta innefattar även rätten till självbestämmande, och därmed givetvis ett ansvar för sina handlingar och deras verkningar. Ödmjukhet och respekt är väl egentligen ingen nödvändighet eller förutsättning för interaktion, men det brukar göra livet enklare för alla som drabbats av den åkomman.

På newsmill.se framgår det ganska tydligt att alternativa sexuella läggningar och preferenser ofta upplevs som stötande. Många ger uttryck för sina upprörda känslor genom att smutskasta den företeelse som orsakat det negativa emotionella vågsvallet. Detta är kärnan i moraliserandet kring sexualitet. Att någon tror sig veta bättre eller sitta på sanningen i något så subjektivt som sexuella preferenser, och därför ger sig själv tolkningsföreträde för vad som är rätt och fel, bra eller dåligt, konstigt eller naturligt. Ödmjukt? Just det!

Sex är ett mer eller mindre tabubelagt område som inte anses passande i många sammanhang. Något som man måste skyla undan, och skydda människor ifrån. Särskilt barn. De löper ju störst risk att annars förvridas av synd, som alla vet. Eller? Varför är det så egentligen? Jag har varit nyfiken på tjejer ett tag nu. Även om man officiellt försökte undvika tjejbaciller i de tidiga pre-skol åren så var det ju inte så dumt när man väl kom nära nog att kontamineras av dem. Ännu mer spännande var det att leka doktor och försöka få något grepp om det här med de anatomiska skillnaderna. Vilket gav upphov till en rejäl utskällning från mamma. Varpå jag givetvis blev väldigt skamsen. 'Vad var det för dumheter du höll på med egentligen?!' 'Förlåt. Jag visste inte...' och det gör jag väl fortfarande inte egentligen. Exakt vad var det som var olämpligt? Jag är fortfarande nyfiken på tjejer, de anatomiska skillnaderna, särskilt efter jag fått nys om den stora hemligheten; man kan tydligen med hjälp speciella lockrop få en stork att komma flygande. Jag måste dock erkänna att insikten om på vilket sätt sex och nakenhet faktiskt är olämpligt och skadligt har uteblivit. Även om det är vedertaget. Jag höjer också på ögonbrynen när jag träffar på osedvanligt avklädda personer på allmän plats, men jag har aldrig känt smärtan av själen som förvrids inuti mitt stoft ännu. Den kanske flydde fältet redan under barnaåren. Poor thing.

Porr anses av många som kulmen på det olämpliga. Människor som har sex, spelar in detta och distribuerar det till alla som vill se. Äckligt! Skamligt! Usch! Okej, det finns en viss skillnad på att ha sex själv och se när någon annan har det, men i mitt huvud så kan jag på något finurligt vis även omsätta ett sexuellt skådespel. Ganska amazing, I know. Och det här med förnedring... zZznark... om jag skulle vilja bli upphängd i taket med en gag-ball i munnen och en butt-plug i ändan, skulle inte det vara okej då? Visst, mycket av det som skildras i porr har ganska en smal målgrupp, mycket saknar verklighetsförankring, mycket är ganska motbjudande, det kan å andra sidan sägas om många andra kulturella företeelser också. Just denna råkar bara avhandla ett tabubelagt ämne, till skillnad från våld, drama, kärlek, etc. Jag förstår givetvis att även bara för att man inte kan härleda rådande sexualmoral så är den inte mindre reell för det. Så om folk tar anstöt av sexuella företeelser så tycker jag inte man behöver rub it in their faces. Det jag egentligen vill understryka är att den rådande sexualmoralen ligger till grund för en stigmatisering av alternativa sexuella läggningar och preferenser.

Samma argumentation kan egentligen användas till att sanktionera de flesta, i mina ögon, mer eller mindre motbjudande fenomen. Prostitution. Om två personer enas om att ha sex gentemot betalning. Hur bekommer det mig egentligen? Som jag skrev ovan om rätten till självbestämmande; vill man så får man så länge ingen utomstående skadas. Om den prostituerade i fråga kan höja sin levnadsstandard genom att tillgodose ett behov hos någon som har det bättre ställt så är det väl upp till denne att bestämma huruvida han vill göra det eller inte. Pedofili. Om en tjej med blont lockigt svallande hår som precis gått ut årskurs nio vill förlora oskulden under sommarnatten med sin ett år yngre oerfarne om än villige pojkvän så... eller vänta nu vi säger att hon är precis doktorerat istället, så hon är 30 kanske? Nej, 35! Hon jobbade som personligassistent i några år innan hon började plugga... och den villige pojkvännen.. han kanske precis hade gått ut årskurs fem? Nu när jag tänker efter så kanske den nyutexaminerade doktorn var av manligt kön också. Hm. What ever. Let's move on. Nekrofili. Hey! He's dead. He won't mind! Öööh... Hm. Ja, det kanske är bra att det finns en motvikt till ett liberalt synsätt, men helt ärligt så tycker jag att argumentationen håller trots min personliga skepsis inför bl.a. nekrofili, incest och annat gött.

När jag kommer till himlaporten så kommer gud ge mig ett utprintat ex av det här inlägget. And then... I'm gonna BURN! (But not without her by my side. DÖNÖH! She makes me! DÖNÖH! Forget my name!)

Danko Jones - Forget My Name
(http://www.youtube.com/watch?v=b1n30pOGxbY)

(1) http://www.newsmill.se/artikel/2009/01/04/det-ar-moralisterna-som-ar-farliga-inte-porren
(Observera kommentarerna och relaterade artiklar. Like I said massiv läsning.)

Olut tog slut och Mr. W tog vid. Hoppas att mina nya grannar inte hatar mig. Inte så mycket i alla fall. Det är en bra sak att mitt ljudsystem är väldigt begränsat. Jävligt trevligt med människor dock. Umgänge is the shit! ... kanske känner jag annorlunda när klockan ringer, men det visar sig.

Jag har känt mig lite less och oinspirerad senaste dagarna. Det är nog mest för att jag suttit i växeln på jobbet. Rätt otacksamt jobb när det väl är något att göra. Kan inte alla jobbiga människor börja blogga istället för att ringa och förpesta mitt liv. De skulle ha massor gemensamt; att de är gamla, bittra, ensamma, och inte vet vad som är upp och ner på en dator... ojrå, där sprack det visst. Fast de kanske kan skriva för hand och sätta upp deras inlägg på anslagstavlor runt omkring i stan. Jag kanske har upprörts över detta förut...

Något NAJS som jag lyckats med på senaste är att börja kuta igen, och det funkar ganska bra trots the fekking knee. Det är NAJS! En annan ganska NAJS sak är att jag ska gå ut på baksidan och dricka lite olut i kvällssolen nu. Det är NAJS!

För övrigt så kan du ju ta och lyssna på Charles Earland - Black Talk, blunda, nicka distinkt med huvudet i takt med musiken, LE, nej, större leende!, och låtsas att du är black n' proud!
(http://open.spotify.com/track/5p2PottC9uPe7IiGgHCnFn)

Ovanstående var visst en ganska spännande topic jag var tvungen att analysera lite mera. Jag skulle nog säga att det jag finner motbjudande med exhibitionism, genant nog, är framförallt att det gör mig generad, och därmed ger en känsla av att vara underlägsen. Sequele från en alltför konservativ fostran kanske... eller en inneboende blyghet. Det är svårt att helt bortse från det sexuella i att exponeras av något sexuellt utmanande och attraherande, och om man inte har självsäkerheten att känna sig bekväm med sex som en offentlig företeelse så blir man utelämnad till exhibitionisten att diktera situationen såvida man inte går därifrån eller brottar på denne något att skyla sig med. Frottörer och blottare har jag inget till övers för, men exhibitionism som uttryck av självsäkerhet är som sagt jävligt tufft. Baksidan på myntet skulle kanske kunna vara att en person som är sin egen största idol är om än karismatisk och underhållande, kanske inte så ödmjuk och ganska ocharmig i längden. Kanske..?

Jag har fått kommentarer!? Peppande! Mera! I samband med att jag började skriva så läste jag en liten artikel som tog upp att många bloggar inte följer något konsekvent tema utan mer fungerar som en publik dagbok, och därför uppfattas som spretiga och läsarovänliga eftersom det är sällan man delar en annan persons samtliga intressen. Det verkar rimligt, fast å andra sidan så blir det mer personligt på det viset. Så vad attraherar läsare? Om jag skulle vilja maximera antalet läsare borde jag skriva om något lättsmält som många människor kan relatera till. Något mainstream... Hm. Den tanken känns ju lite beige. Sellout. Såvida jag inte skriver något mer provokativt. Hittills har jag egentligen bara återberättat händelser och reflekterat över saker jag tänkt, sett och läst. En salig blandning som skulle kunna sammanfattas med; mig själv, kultur, genus och samhälle. Uppenbarligen det jag tycker är intressant. Men jag är inte främmande för att vidga mina vyer, så om jag framöver fångas av en drivande inspiration och finner tiden så kanske bloggen blommar ut. Sannolikheten är dock inte överhängade då sommarlovet drar mot sitt slut och en ny termin och ett examensarbete hägrar.

Lady Gaga - cool, kaxig, personlig och provocerande. Exhibitionism känner jag mig ofta lite lätt äcklad av. Det blir för mycket. Samtidigt tycker jag det är fascinerande med en frånvaro av självkritik. Många skulle nog må bättre med ett större ego. Möjligen kan det ju vara ett symtom av att ha fans. Showen var porrig i en burlesk kind of way. Vulgär och snygg. Det fanns ju en hel del ljusglimtar, men jag är nog inte topprankad bland hennes fans.

Hej mina kära läsare! Ledsen att ha hållt er oroligt ovetandes om hur det slutade efter det senaste panikartade inlägget. Igår var faktiskt första dagen sedan start som jag inte skrev något inlägg, så jag förstår att ni befarade det värsta. Hm. En riktig cliff hanger. Efter att jag gått genom eld och över vatten (ringde supporten) så rosslade växeln till och började andas igen. Därefter bar det av med vinden i håret och solen i ögonen mot Linköping där jag sammanstrålade med Nisse, Victor, Erik och Richard. Mini lumpenreunion. Oerhört trevligt. Kvällen kulminerade i en öldricknings- och pappersvikningsorgie på Villevalla. Innan jag sedan återvände till mer familjära jaktmarker så hann vi med att köra lite frisbeegolf på lördagen. Jag var sämst, men det var sjukt kul. Frisbee är fan en underskattad leksak. När det kvällnades så var det dags att utmana ännu en gång. Johanna, nyanländ från Norge (det var fan på tiden), förtäljde att det var nya Trädgården vid Skanstull stod på agendan. Skönaste atmosfären på det stället. Kontrasten mellan grafitti under ett brofäste och barockmöbler... punkens våldtäckt av en högtravande klassisk stil. Lövley. Jävligt innovativt.

Ikväll ska jag dra och kolla på Lady Gaga på grönan. Inga särskilda förväntningar, men det skulle nog kunna bli riktigt bra. Det är tur att det inte är så mycket att göra på jobbet så man hinner vila upp sig under veckorna.